Elektrokontroll enligt NIV: när säkerhetsintyget ska lämnas in

I oktober ligger ett brev från nätoperatören på ledningens bord: För produktionshallen ska ett säkerhetsintyg lämnas in senast i slutet av mars. Brevet går vidare till fastighetsskötaren, som ringer elinstallatören som har skött hallen i många år. Och han svarar: Den periodiska kontrollen får han inte utföra — han har ju själv byggt ut installationen.

Så börjar elkontrollen i många verksamheter: med ett brev som kommer som en överraskning, trots att fristen har varit känd i åratal. Regeln är i grunden enkel. Niederspannungs-Installationsverordnung (NIV) fastställer hur ofta elektriska installationer ska kontrolleras, vem som får göra det och vad nätoperatören kräver.

Det här inlägget förklarar fastighetsägarens skyldigheter, kontrollperioderna, nätoperatörens roll och hur du planerar kontrollen så att brevet inte överraskar någon längre.

Det här kräver NIV av fastighetsägaren

Ansvarig är installationens ägare — inte hyresgästen, inte installatören och inte nätoperatören. NIV formulerar det i artikel 5 så här: Ägaren ser till att de elektriska installationerna hela tiden uppfyller kraven i förordningen, och han måste på begäran lämna in säkerhetsintyget.

Artikel 5 reglerar fyra punkter:

• Lämna in säkerhetsintyg: på begäran och vid slutet av varje kontrollperiod.
• Spara underlag: de tekniska underlagen som scheman, ritningar och bruksanvisningar under hela installationens livslängd, och underlagen för säkerhetsintyget under minst en kontrollperiod.
• Åtgärda brister: utan dröjsmål så snart de är kända.
• Anmäla brister: Den som använder en installation som tillhör någon annan — till exempel en hyresgäst — måste utan dröjsmål anmäla konstaterade brister till ägaren.

När säkerhetsintyget ska lämnas in

Hur ofta en installation kontrolleras beror på hur den används. Kontrollperioderna finns i bilagan till NIV och sträcker sig från ett till tjugo år. Några exempel:

Kontrollperiod	Exempel ur bilagan till NIV
1 år	Installationer på byggarbetsplatser och marknader
3 år	explosionsfarliga områden, till exempel på bensinstationer och fordonsverkstäder
5 år	driftutrymmen inom industri och storhantverk; utrymmen för ett större antal personer som hotell, restauranger, vårdhem och skolbyggnader; laddstationer för elfordon i det offentliga rummet
10 år	bland annat lantbruk och kyrkor
20 år	till exempel bostadshus

Tabellen visar exempel, inte hela listan. Vilken period som gäller för din installation behöver du inte härleda själv: Den står i det senaste säkerhetsintyget, eftersom kontrollperioden är en obligatorisk uppgift där (NIV art. 37).

Två specialfall förtjänar en egen tidpunkt:

• Ny installation: Om ägaren övertar en installation med en kontrollperiod under tjugo år, eller en energiproduktionsanläggning med nätanslutning, till exempel en solcellsanläggning, från installatören ska han inom sex månader låta ett oberoende kontrollorgan göra en slutkontroll (art. 35).
• Försäljning av fastighet: Installationer med tio- eller tjugoårig kontrollperiod måste kontrolleras vid varje ägarbyte om den senaste kontrollen ligger mer än fem år tillbaka (bilagan, punkt 3).

Vem som får kontrollera

Den periodiska kontrollen utförs av ett oberoende kontrollorgan eller en ackrediterad inspektionsinstans på uppdrag av ägaren (art. 32). För vissa specialinstallationer är bara en ackrediterad inspektionsinstans tillåten.

Det avgörande är oberoendet. Artikel 31 utesluter att någon kontrollerar som har deltagit i planeringen, byggandet, ändringen eller reparationen av installationen. Installatören som byggde ut hallen för tre år sedan är alltså utesluten. Han får däremot åtgärda de brister som kontrollorganet hittar.

Resultatet är säkerhetsintyget. Det anger bland annat installationen, kontrollperioden och kontrollens resultat; ett mät- och provningsprotokoll hör till det.

Det här kräver nätoperatören

Nätoperatören för ett register över installationerna i sitt nät och uppmanar ägarna skriftligen minst sex månader innan kontrollperioden löper ut att lämna in säkerhetsintyget senast vid periodens slut (art. 36 stycke 1). Det är brevet från inledningen.

Om intyget inte lämnas in i tid går det vidare i steg:

1. Fristen kan förlängas.
2. Uteblir intyget trots två påminnelser lämnar nätoperatören över genomdrivandet till Eidgenössisches Starkstrominspektorat ESTI (art. 36 stycke 3).
3. Om konstaterade brister inte åtgärdas inom fristen kan ESTI låta tredje part åtgärda dem på ägarens bekostnad eller låta bryta strömförsörjningen till berörda anläggningsdelar (art. 40).

Dessutom gör nätoperatörer och ESTI stickprovskontroller av installationer (art. 39). Om brister konstateras då bär ägaren kostnaden för kontrollen.

Planera kontrollen i stället för att vänta på brevet

Fristen räknas från den senaste kontrollen, inte från brevet. Den som vet när perioden slutar kan lägga kontrollen i en lugn period. Så går du tillväga:

1. Leta upp det senaste säkerhetsintyget — per byggnad eller huvudcentral. Där ser du datum och kontrollperiod.
2. Lägg in periodens slut som tidpunkt och välj gott om framförhållning. Sex månader räcker för offert, kontroll och åtgärdande av brister, om inget oförutsett inträffar.
3. Anlita ett oberoende kontrollorgan — inte företaget som arbetar med installationen.
4. Planera in åtgärdande av brister. Kontrollorganet noterar bristerna, en installatör åtgärdar dem, och först då är intyget komplett.
5. Arkivera intyget — där din efterträdare hittar det om fem år, och tillsammans med mät- och provningsprotokollet.

Tänk också på anläggningar som tillkommit senare. En solcellsanläggning har enligt bilagan till NIV samma kontrollperiod som installationen i det objekt den är ansluten till. Laddstationer på privata fastigheter följer enligt ett meddelande från ESTI likaså perioden för det objekt där de är monterade. Hur elkontrollen passar in i en gemensam plan tillsammans med övriga kontrollskyldigheter visar inlägget Bygg upp en kontrollplan för de egna fastigheterna.

Att komma ihåg: Kontrollperioden står i det senaste säkerhetsintyget, och fristen räknas från den senaste kontrollen. Den som först reagerar när brevet från nätoperatören kommer har fortfarande sex månader — för offert, kontroll och åtgärdande av brister tillsammans.

Det här inlägget är allmän information och ingen juridisk rådgivning. I det enskilda fallet gäller föreskrifterna och anvisningarna från behörig instans — för elkontrollen nätoperatören och ESTI.

Så hjälper Fristo till

Fristo föreslår för varje registrerad huvud- och undercentral mallen ”Periodisk kontroll av den elektriska installationen” — med rättslig grund, källa och information om vem som får kontrollera. När du tar över mallen anger du datumet för den senaste kontrollen eller första förfallodatum från ditt säkerhetsintyg; en tidpunkt skapas först när du har bekräftat att mallen gäller för din verksamhet. Framförhållningen för uppdraget kan du ställa in upp till 180 dagar före förfallodatumet, och säkerhetsintyget lägger du som kontrollprotokoll på uppdraget.

Källor

• Verordnung über elektrische Niederspannungsinstallationen (NIV), SR 734.27, art. 5, 31, 32, 35, 36, 37, 39, 40 och bilagan — Bundeskanzlei, Fedlex: fedlex.admin.ch/eli/cc/2002/22/de
• Verordnung des UVEK über elektrische Niederspannungsinstallationen, SR 734.272.3, art. 14 (mät- och provningsprotokoll) — Bundeskanzlei, Fedlex: fedlex.admin.ch/eli/cc/2018/288/de
• Niederspannungsinstallationen — Eidgenössisches Starkstrominspektorat ESTI: esti.admin.ch/de/themen/niederspannungsinstallationen
• Meddelande om kontrollperioder, bland annat för laddstationer (nr 2020-0601) — ESTI: esti.admin.ch, PDF
• Periodisk kontroll vid ägarbyte (Bulletin 3/2019) — ESTI: esti.admin.ch, PDF