Brandskydd i verksamheten: vilka anläggningar som kontrolleras regelbundet

En runda genom en produktionshall en alldeles vanlig tisdag: Brandskyddsdörren till lagret står öppen, uppstoppad med en träkil, eftersom trucken annars måste stanna varje gång. Handbrandsläckaren bredvid utgången har försvunnit bakom två pallar. Och ovanför nöddörren lyser nödbelysningen inte längre – sedan när vet ingen.

Bara ett av dessa fel är tekniskt. Alla tre upptäcks först när någon regelbundet tittar efter och skriver ner vad han eller hon ser. Det är just vad de schweiziska brandskyddsföreskrifterna kräver: att brandskyddsanordningar alltid är driftklara och att verksamheten kan belägga det.

Den här artikeln visar vilka anordningar som måste kontrolleras regelbundet, vad föreskrifterna säger om det – och varför de konkreta intervallen ofta inte står i föreskriften, utan hos tillverkaren och kantonen.

Vem som gör reglerna och varför kantonen har ett ord med i laget

Brandskyddsföreskrifterna i Schweiz ges ut av Vereinigung Kantonaler Feuerversicherungen (VKF): en brandskyddsnorm och dessutom riktlinjer för enskilda områden, till exempel släckanordningar eller brandlarm. Rättskraft får de genom Interkantonale Organ Technische Handelshemmnisse (IOTH), som förklarar dem bindande för alla kantoner. Grunden för detta är en överenskommelse mellan kantonerna, Interkantonale Vereinbarung zum Abbau technischer Handelshemmnisse (IVTH).

Föreskrifterna är alltså desamma i hela Schweiz. Genomförandet sköter dock varje kanton själv, med sin brandskyddsmyndighet – på många håll är det den kantonala byggnadsförsäkringen. Den övervakar att föreskrifterna följs och kan kontrollera byggnader och anläggningar (brandskyddsnormen art. 60). Hur ofta den gör det och vilka verksamheter som sköter kontrollen själva bestämmer kantonen.

Ett exempel är kantonen Zürich. Enligt en instruktion från byggnadsförsäkringen kontrolleras till exempel handels- och industriverksamheter med förhöjd personrisk av kommunens brandpolis vart fjärde år. Industri- och handelsverksamheter utan förhöjd personrisk, kontors- och förvaltningsbyggnader och bostadshus omfattas i stället av egenkontroll. Där är det ägarens eller användarens sak att regelbundet kontrollera säkerheten och åtgärda brister. Ansvarsfördelningen ska fastläggas skriftligt, och kontroller och underhåll ska dokumenteras skriftligt. Andra kantoner reglerar detta annorlunda; dokumentationsplikten gäller överallt.

Föreskrifterna som gäller i dag härrör i grunden från 2015. VKF arbetar med en totalrevision; enligt nuvarande plan ska de nya brandskyddsföreskrifterna träda i kraft hösten 2027.

Grundplikten: håll i stånd och skriv ner

Brandskyddsnormen förpliktar ägare och användare att hålla brandskyddsanordningar och byggnadstekniska installationer i ändamålsenligt skick och alltid driftklara (art. 20). Riktlinje 12-15 ”Brandverhütung und organisatorischer Brandschutz” gör detta till en konkret plikt: Driftberedskapen ska säkerställas genom regelbundna kontroller och underhåll och dokumenteras skriftligt (punkt 4.2).

Samma riktlinje kräver att en verksamhet utser och utbildar en brandskyddsansvarig om brandrisker, antal personer eller verksamhetens art eller storlek kräver det (punkt 4.1). Till dennes uppgifter hör periodiska kontroller, underhåll av alla brandskyddsanordningar och att hålla flykt- och räddningsvägar fria.

Vilka anordningar som kontrolleras regelbundet

Följande översikt nämner de anordningar som ofta förekommer i handels- och industribyggnader, och vad respektive VKF-riktlinje säger om dem:

Anordning	Riktlinje	Vad den kräver
Brandskyddsdörrar och -portar	12-15	regelbundna kontroller och underhåll, skriftligt dokumenterade
Handbrandsläckare	18-15	egna beredskapskontroller i verksamheten och periodiskt underhåll enligt tillverkarens anvisningar; leverans, påfyllning och underhåll ska registreras varaktigt
Nödbelysning och reservkraftförsörjning	17-15	periodiska kontroller med fastlagda minimiintervall, bland annat strömförsörjningen årligen under last och reservkraftaggregat månadligen avseende driftberedskap; en kontrollbok
Brandlarm	20-15	periodisk kontroll, intervall efter typ, storlek och användning; underhåll av ett av VKF godkänt specialistföretag; kontrollbok vid centralen
Sprinkleranläggning	19-15	periodisk kontroll; underhåll av ett av VKF godkänt specialistföretag; kontrollbok
Rök- och värmeevakueringsanläggning	21-15	periodisk kontroll, intervall efter anläggningens typ
Brandspjäll i ventilation	25-15	periodisk kontroll

Ordet ”periodisk” sticker ut. De flesta riktlinjer föreskriver att kontroll sker, men inte med vilket intervall. Ett undantag är riktlinje 17-15 om nödbelysning, som själv anger minimiintervall för armaturer, batterier och aggregat.

Varifrån intervallen kommer

Där riktlinjen säger ”periodisk” fyller andra i luckan:

• Tillverkaren: För handbrandsläckare hänvisar riktlinjen uttryckligen till tillverkarens anvisningar. Underhållsintervallet står i tillverkarens dokumentation.
• Specialistföretaget och dess regelverk: För brandlarm och sprinkleranläggningar fastställer branschorganisationer i egna riktlinjer hur underhållet ska ske. Det godkända specialistföretaget känner till dem och följer dem.
• Kantonen: Brandskyddsmyndigheten kan ställa krav, till exempel i bygglovet eller efter en kontroll. Vissa kantoner reglerar kontrollintervall i egna instruktioner.
• Underhållsavtalet: Det som avtalats där gäller för företaget – men bara om någon kontrollerar att det också kommer.

För verksamheten betyder det: Intervallet för varje anordning måste man en gång sammanställa och dokumentera. Den som har det i huvudet har det inte kvar efter nästa personalbyte.

Så behåller du överblicken

1. Registrera anordningarna: varje brandskyddsdörr, varje släckare, varje nödbelysning, med placering. En lista per byggnad räcker till att börja med.
2. Fastställ intervall och ansvar: utifrån tillverkarens anvisning, underhållsavtal och eventuella krav från kantonen. För varje anordning är det klart vem som kontrollerar – egen personal eller specialistföretag.
3. Planera in rundor: Uppkilade dörrar, blockerade släckare och igenställda flyktvägar hittar inget underhåll, bara en besiktningsrunda.
4. För kontrollbok: datum, resultat, åtgärdade brister, namn. Det är det underlag som brandskyddsmyndigheten frågar efter.
5. Kontrollera på nytt efter ombyggnader: Den som öppnar en vägg eller ändrar en ventilation ingriper i brandskyddet. Riktlinje 12-15 kräver då en omedelbar anpassning av brandskyddskonceptet.

Att komma ihåg: ”Periodisk” betyder inte ”någon gång”. Riktlinjen kräver kontrollen, tillverkaren och kantonen anger intervallet – och verksamheten det skriftliga underlaget.

Den här artikeln är allmän information och ingen juridisk rådgivning. I det enskilda fallet gäller kantonens föreskrifter och kraven från den ansvariga brandskyddsmyndigheten.

Så hjälper Fristo till

Fristo föreslår lämpliga kontrollmallar för registrerade brandskyddsdörrar, handbrandsläckare, nödbelysning, brandlarm, sprinkler- och rökevakueringsanläggningar – med VKF-riktlinjen som rättslig grund och en anmärkning om att kantonen preciserar den. Ingen tidpunkt sätts förrän du har bekräftat att mallen gäller för din verksamhet. Varje utförd kontroll finns på uppdraget med datum, utförande person och protokoll, och ett underhållsavtal kan kopplas till ett tillämpningsområde, till exempel ”Brandskydd i hall 1”.

Källor

• Brandschutzvorschriften VKF 2015: Brandschutznorm (art. 20, 60, 61) och Brandschutzrichtlinien 12-15, 17-15, 18-15, 19-15, 20-15, 21-15 och 25-15 — Vereinigung Kantonaler Feuerversicherungen VKF: bsvonline.ch/de/brandschutzvorschriften/vorschriften-2015
• Revision der Brandschutzvorschriften: Sofortmassnahme und weiteres Vorgehen — VKF: bsvonline.ch
• Interkantonale Vereinbarung zum Abbau technischer Handelshemmnisse (IVTH), art. 6 — Bau-, Planungs- und Umweltdirektoren-Konferenz BPUK: bpuk.ch, PDF
• Weisung 20.02 ”Feuerpolizeiliche Kontrollen” — Gebäudeversicherung Kanton Zürich GVZ: gvz.ch, PDF